Skratt, vänner, skytte, nya produkter och jakt. Det är vad helgen tillsammans med #teamsakonordic bestod av. Vi träffades en helg i mitten av februari vid Woikoski Feeling WHD Gård, för att umgås och för att få ta del av nyheter från Sako och andra märken. Tillsammans med Instruktörer från Haulikkokoulu & Kiväärikoulu fick vi skjuta med de nya vapnen under lördag och vi fick delta i en fasanjakt under söndagen. Flera veckor innan resan var jag taggad på allt vi skulle få ta del av, även passande kläder köptes enkom inför fasanjakten.
Eftersom programmet skulle börja på lördag kl: 9.00 åkte jag och några andra redan kvällen innan, eftersom vi hade en lång väg till WHD Gård. Vi blev mottagna av kundansvarige Iida Kekkonen som visade oss till vårat boende och tog emot oss sedan vid restaurangen Hilupilttuu. Vi åt och drack gott under kvällen, skrattade och hade det väldigt trevligt. Det var ett år sedan jag såg dessa trevliga grabbar sist.
På bilden från vänster: Janne, Toni, jag och Jontte.
Dagen började efter frukosten på lördag, med presentation av den nya Sako S20. Sako S20 är en helt ny studsare från Sako med många nya detaljer och funktioner. Vapnet finns i två olika modeller, Hunter och Precision. Hunter är med tumhålskolv medan Precision är med en mer klassisk prickskytte kolv. Det finns skillnader mellan modellerna och det kan ni kolla in på hemsidan för bössan här: SAKO S20. Detta är ett väldigt intressant vapen från Sako, eftersom priset är på båda sidorna om 2000€. Efter att vi fått höra och se på de nya vapnen, var det dags att åka ut och provskjuta dem.
Först sköt vi stående med stöd från 100m, olika måltavlor som rådjur, vildsvin och stålskivor. Här sköt vi med de nya Sako S20 vapnen och Steiner kikarsikten. Väldigt fina bössor att skjuta med och Hunter kolven föll mej i smaken. Inga problem för någon med skjutandet, träffarna tog där de skulle. Den yngsta deltagaren var 13 år och han fick handledning av instruktörerna. Inga problem för honom heller att träffa målen. Sedan förflyttade vi oss till 220m, här testade vi nya Tikka T3x UPR (Ultimate Precision Rifle) och Burris sikte, skruvade klicken i höjdled som Sakos ballistik app gav och iväg med skotten. Även här sköt vi stående med stöd, stödet var av märket Viper Flex. Inga problem nu heller, träffarna kändes väldigt säkra och tog där de skulle. Kunde absolut tänka mej skjuta vilt på det avståndet med skjutstöd.
Vi skippade mellansteget som var tänkt på 400m och gick direkt vidare till 605m. Jag hade aldrig tidigare skjutit från något i närhet av det avståndet. Det var pirrigt och aningen nervöst men jag var först i tur och la mej ner bakom vapnet. Vapnet vi sköt med var ett militär vapen, Sako TRG M10 i kaliber .338 lapua magnum med Steiner M5Xi 5-25x56 kikarsikte. Eftersom jag var den första att skjuta ställdes kikaren in på ett ungefär och sedan efter några skott gjordes några små justeringar. Tre skott i magasinet, får lov att skjuta, jag laddar, säger "skjuter", rekylen känns i kroppen och snart hörs det KLING.
Träffen tog mitt i målet borta på 605m, vilken känsla av att lyckas jag fick. Sedan nästa skott och träff igen, nu gav instruktören lov att skjuta en av de gamla pulversläckarna som var borta i sandbanken på samma avstånd. Pulversläckarna var gamla och inte användbara, innehållet var koldioxid och bakpulver. Jag låg i samma position som de tidigare skotten, breda ben i linje rakt bakom kolven och med kommandot "skjuter" skickar jag iväg sista skottet. Ett stort moln stiger mot himlen som indikerar en fullträff, den känslan och glädjen var väldigt häftig.
Efter att alla skjutit var det dags för en snabb lunch, eftersom vi hade ett tajt schema att hinna med. En god buffe serverades vid restaurangen Hilupilttuu, som finns vid WHD Gård.
Nu skulle vi skjuta på rörliga mål, första skottet på stående vildsvins tavla och av en träff åkte en rörlig gris iväg och nästa skott på det. Här sköt vi med olika vapen, Sako S20, Tikka T3x Arctic och Chapuis Armes Ugex 9,3X74R. De två sistnämnda var med öppna riktmedel. Jag träffade bra med Sakon men med de öppna riktmedlen kände jag mej inte riktigt bekväm och säker. Flera andra skyttar blev väldigt förtjusta i de öppna riktmedlen, men jag skulle nog valt kikarsikte i första hand.
Nu blev det dags för hagelskytte, det hade jag sett fram emot väldigt mycket. Även här fick vi provskjuta flera nya modeller. Först presenterades de nya vapnen för oss och sedan fick vi skjuta lerduvor med vapnen. Beretta 694, Franchi Affinity III Elite Bronze och Cobalt, Beretta 1301 Comp Pro samt en del andra hagelvapen. Franchin sköt jag väldigt bra med och det märkte även instruktören vilket jag blev glad över. De andra vapnen kändes även väldigt bra och den nya Beretta 694 bocken är något jag önskar få prova ytterligare.
Dagen avslutades med bastu och en god middag. Några av oss deltagare smög iväg och blev presenterade för en Cryocabin. Med yllesockor och tofflor på fötterna och endast klädd i underkläder, steg personen in i skåpet som var -133 grader kallt. Tre minuter var rekommenderad tid och det var väldigt långa tre minuter kan jag säga. Det var absolut kallt, men varm bastu efter det gav en härlig känsla i hela kroppen. Ägarparet för Woikoski gård deltog i middagen med oss och vilka hjärtliga människor, för att citera deras ord " Vi har inga kunder, vi har endast gäster". Det är något hela helgen utstrålade i allt de gjorde på WHD Gård.
Fasanjakt
Söndagen började vi med frukost kring 9 tiden. Före det har vi hunnit göra i ordning allt i rummet och packat väskorna. Efter frukosten åkte vi alla till jaktstugan i närheten av gården. Vi började med fotografering av alla deltagare och en välkomstdrink innan jakten. Eftersom jag endast äger ett halvautomat hagelgevär, var en av hundförarna vänlig och lånade ut sin Beretta 690 field 20.cal bock till mej. Vi delades i två grupper och båda grupperna hade egen hundförare med stående fågelhund. Vädret för dagen var inte det bästa, snöslask och hård vind. Min nyinköpta oljerock kom verkligen till användning nu, den höll mig torr under hela dagen.
Vi hann endast gå ca. 200m då hunden Fero stod första gången, jag och Jontte började gå fram men innan vi var i närheten flög fågeln sin väg. Vi fortsatte en bit framåt då hunden står igen, fram går vi samma skyttar och hundföraren Markku Vehmas gav hunden kommandot "gå".
Fasanen upp i luften och vi båda avlossade skotten samtidigt, fågeln föll ner till marken omedelbart. Detta var både min och Jonttes första gång på fasanjakt, vi var båda väldigt glada över situationen och avslutet.
Under jakten fick nästan alla skjuta en fasan från min grupp och dagens höjdpunkt var då 13 åriga pojken som var med oss fick skjuta sin första fasan. Alla gratulerade den unge skytten och ett blygt leende fick vi även ur honom.
Saldot för dagen blev sex eller sju fasaner, ett gäng med glada jägare och vänner. Detta var min första "fin jakt", aldrig tidigare har jag gått klädd i slips och hatt till jakt. Men då deltagarna är klädda i stiliga kläder, alla uppskattar jakten och viltet, allt detta var en fin upplevelse. Vi samlades för att ta bilder och avnjuta en skål för en lyckad jaktdag, vi åkte tillbaka till gården för att äta lunch och sedan var det dags för hemfärd.
Tack till alla deltagare och arrangörer, samt fotografen Marianna Saren som jobbar tillsammans med Haulikkokoulu& Kiväärikoulu. Sako Oy Haulikkokoulu & Kiväärikoulu Woikoski Feeling
